I couldn't attend to the member's meeting in Sweden but sent this letter on stallion licensing to the president to be read at the meeting. It is in Swedish but I hope I will have time to add a translation into English.

Angående hingstar i svensk Achaltekeeravel

Då jag inte har möjlighet att delta vid medlemsmöte den 8 oktober har jag bett ordförande Jeanette Svensson att läsa upp mina synpunkter på frågan om hingstar i svensk Achaltekeeravel.
Bakgrund
Achaltekeerhästar tillhör en sk stängd stambok, dvs för att skrivas in i stamboken måste varje individ medelst blodypning eller DNA bevisa att bägge föräldrarna finns inskrivna i stamboken. Stamboken ägs av ryska staten som via Ryska Hästavelsinstitutet, VNIIK, är ålagda att sköta stamboksföringen av renrasiga och korsningsachaltekeer.
Det finns från moderstamboken inga krav på de hingstar som sätts in i avel mer än ovanstående.
Dock finns det rekommendationer för vilka hingstar som bör användas i avel, en sådan rekommendation är att hingsten är elitgraderad vilket innebär att den inte har något poäng under 7 på typ, exteriör, mått, stamtavla eller i förekommande fall prestation ( vilket i achaltekeernas fall är galopp).
Förutom den generella rekommendationen ger VNIIK i sina årböcker rekommendationer på hingstar som bör användas i achaltekeeraveln som förbättrare med ett förväntat högt avelsvärde.
Under mitt ordförandeskap i SVATF har vi vid två tillfällen tillsatt en avelsgrupp, pga familjeskäl har den avelsgruppen inte kunnat driva arbete med utformande av rekommendationer och avelsmål för den svenska achaltekeeraveln.
Vi har i Sverige ett litet antal achaltekeerhästar som alla registreras i Sverige men stamboksförs i moderstamboken. Avkommor efter en achaltekeerhingst som korsats med ett renrasigt sto kan alltid skrivas in i moderstamboken och därmed få status som fullblodsachaltekeer.
Det finns ett specifikt krav av svenska staten att hingstar som används i allmän avel, dvs används till andra ston än hingstägarens egna, ska genomgå en sk avelsvärdering som sker en gång per år. Denna avelsvärdering är en kontroll att hingsten inte har påvisbara defekter som anses ha arvbarhet. Exempel på sådana defekter är kryptorkidism, överbett samt temperamentsfel. Avelsvärderingen som utförs i Sverige anger inget avelsvärde för en achaltekeerhingst  mer än att den är fri från påvisbara defekter och därmed får användas i allmän avel.
De flesta hästraser i Sverige väljer avelshingstar via rasvisa krav, dessa kan variera men innehåller moment som rastyp, prestation, exteriör och ofta härstamning.
De rasvisa kraven på hingstar tas fram efter de uppsatta avelsmålen och tanken är att via en mer eller mindre strikt selektering av avelshingstar åstadkomma framsteg i avelsarbetet för landets totala population av hästar.
I Sverige finns för närvarande inga rasvisa krav framtagna för achaltekeerhästar, ett arbete som enligt ovan har skjutits fram. Sverige har en avelstradition av att med ett litet antal hästar i landet hålla höga kvalitetskrav i avelsarbetet, detta har lett till att ett sådant litet land som Sverige är en mkt framstående producent av travhästar, hopp- och dressyrhästar samt även har en mycket framstående avel av Arabhästar som står för det i pengar mätt största exportvärdet av hästar i Sverige.
Med tanke på de höga kvalitetskrav vi har på våra hästar i Sverige anser jag att vi bör hålla dess även för den svenska achaltekeeraveln i landet. Min egen avelsfilosofi är att använda det bästa i aveln för att hålla nere produktionen av hästar under medelvärde då dessa har ett lågt marknadsvärde och ett mycket lågt värde för marknadsföring av rasen. Detta har återspeglat sig i att Sverige under min tid som uppfödare i landet har haft tillgång till achaltekeerhingstar som varit elitgraderade samt rekommenderade i avel av VNIIK som förbättrare av rasen.  
Jag ser ingen anledning att de svenska uppfödarna i framtiden inte ska kunna erbjudas högklassiga avelshingstar. Detta kan styras av föreningen genom korrekt och saklig information och rekommendationer för vilka hingstar som bör användas i avel.
Uppfödarna i Sverige är relativt nya inom rasen och är beroende av saklig och kunnig rådgivning från föreningen vad gäller urval, selektion av avelsdjur för att bibehålla en hög klass på den svenska achaltekeerhästen. Enskilda uppfödare är fria att göra sina egna val av hingstar och ston men jag anser att föreningen alltid måste rekommendera de bästa och högst värderade hingstarna i aveln. Värderingen av hingstarna bör baseras på den värdering som gjorts av experter inom rasen, dvs de domare från Ryssland som vid två tillfällen bedömt de svenska hästarna.
Det är mycket viktigt att bibehålla dessa höga krav för att motivera inköp av högklassiga avelshingstar  

Hingstar som varit/är i Sverige och som bedömts av ryska domare är Almaz, Gayadagagi, Mavr, Osman och Roshin.

Almaz är elitgraderad samt rekommenderad i avel av VNIIK, Almaz är dessutom rankad som den tredje bästa AT-hingsten i Europa av stambokschefen T. Ryabova år 1998. Almaz är avelsvärderad i Sverige. Almaz är för närvarande uppstallad i Holland. Almaz har lämnat en hingst i Sverige som exporterades till USA.

Gayadagi importerades av vårt stuteri som elitgraderad men sattes ned till klass I vid bedömning som utfördes i Sverige av T Ryabova och dåvarande hästminister i Turkmenistan G. Kiarizov. Gayadagi visades vid avelsvärdering i Sverige men slutförde inte och är därmed inte avelsvärderad. Gayadagi kan inte användas i allmän avel. Gayadagi har lämnat en hingst i Sverige, Gadim som är kastrerad.

Mavr bedömdes av T Ryabova och G Kiarizov i Sverige och bedömdes till en klass I hingst men rekommenderades att inte sättas i avel på renrasiga ston. Mavr är avelsvärderad i Sverige. Mavr har inte lämnat någon hingst i Sverige.

Osman importerades till Sverige som elitgraderad samt andra placerad på den internationella avelhingstlistan, dvs han var rankad som världens andra bästa avelshingst baserat på avkommevärdering. Osman deltog inte i den svenska utställningen med A. Klimuk och L Babayev då han var skadad. Osman är avliden.
Osman lämnade två hingstar i Sverige, Geldy som är kastrerad samt Ozal som behålls som hingst tills vidare.

Ozal bedömdes som föl av A Klimuk och L Babyaev som delad tvåa efter det mycket högt värderade stofölet Rosanna. Fölen avelsvärdeklassades inte.

Roshin bedömdes som tvååring av A. Klimuk och L Babayev och blev tilldelad klass I. Roshin är avelsvärderad i Sverige. Roshin är satt i avel 2005.


Min åsikt för vad den kan vara värd är att den svenska achaltekeeraveln bör bibehålla den höga kvalitet som vi haft under de senaste 10 åren där svenska achaltekeerhästar eller avkommor till dessa exporterats till USA, Australien samt kontinentala Europa. Sverige är också det enda land utanför CIS som producerat en achaltekeerhäst  som lagts bud på från världens främsta och största stuteri Stavropol stuteriet i södra Ryssland.

Det finns en mycket god grund lagd för ett framgångsrikt fortsatt avelsarbete med den svenska achaltekeerhästen och min förhoppning är att föreningen med professionalitet och god rådgivning kan fortsätta detta arbete den kommande 10-årsperioden.

Som det framgår av hingstlistan ovan finns det ett behov av en högt avelsmeriterad hingst i Sverige till nästa års avelssäsong detta utöver de obeprövade unghingstar som sätts i avel samt vara ett alternativ till klass I hingstar för de kvalitetsmedvetna uppfödarna.

Med soliga hälsningar från Florida

Jessica Eile Keith
Grundare och ordförande SVATF 1997- 2004
Grundare och ägare till KaraKum Akhal-Teke Stud sedan 1991

1. kajsa03/27/2007 03:22:22

hur m■nga h■straser finns det i Sverige????

---

2. Jessica03/27/2007 07:40:48

Kajsa, det kan du kontrollera med Svenska Hästavelsförbundet, www.svehast.se de har koll på hur många raser som driver någon form av avelsarbete.

---